Ja, det var verkligen länge sedan men vi har varit sjuka till och från i en månad känns det som.
Vi har haft vinterkräksjuka, influensan och en och annan vanlig förkylning men nu är jag trött på det här och hoppas, peppar peppar, att det ska vara över.
Både hundar, unge och vuxna är totalt uttråkade…det känns som om vi är fast mellan husets fyra väggar. Vi längtar till våren så att det gör ont, vi vill ha ljus och värme med massor av härliga skogspromenader och roliga utflykter för både barn, vuxna och hundar.

Juna har i alla fall varit lika underbar som vanligt, under våra sjukdagar. Kräksjukan märktes knappt på henne, hon var så stark, gnällde knappt över sin onda mage.
Hennes utveckling går med rasande fart, hon pratar, går med stöd, tar sig själv mellan soffan och bordet, gåendes på tå.  Hon säger mamma, pappa och råmar som en ko;-)
Hon kan speeda krypet så att det går undan, speciellt när hon hör att vi öppnar diskmaskinen eller skyndar oss ifrån henne.

Hon är en sån härlig personlighet, mjuk, glad, envis, en vilja av järn och massor av humor.
Ett våtdjur utan dess like, älskar fortfarande att bada och har inget emot att tvätta håret.

Russin tår, får alla våtdjur.

I helgen sov hon för första gången borta. Juna sov över hos mormor och morfar-Johan. Där hade hon gjort precis vad som föll den lilla primadonnan in, tom. hållit låda mitt i natten i 2 hela timmar. Min mamma och Johan fick inte somna förens efter 3 på morgonen. Men lilla Juna var hela tiden vid gott mod och styrde och ställde som den prinsessa hon är;-)
Det känns otroligt skönt att hon är så trygg med min mamma så att det inte gör henne något att sova över där.
Att vara utan Juna en natt var både skönt och lite konstigt.
Jag ringde säkert 6 ggr för att höra så att allt var ok och jag var beredd på att åka och hämta henne om det hade varit så att hon verkade otrygg.
När jag väl åkte och hämtade henne 1 dygn senare så blev vi lika glada båda två över att äntligen få kramas igen.

I morgon ska Juna träffa sina kompisar, Tuva, Amelia, Anton och William. Det ska bli jätteroligt att se om hon känner igen dem och ännu roligare att se hur de alla utvecklats.

Avslutar denna dag med en bild på en annan gullig bebis nämligen:
Demefinezz Olydiga-Olle

Sov sött och vakna törrt;-)

Anna & Juna