Ni får tycka vad ni vill om bloggar som handlar om barn...jag älskar dem.
Det är så kul att läsa om andras liv med sina barn och framförallt läsa hur andra löser sin vardag.
Och att allt på barnbloggar är så puppinuttigt, ja det är väl klart de är ju så söta, helt enkelt det bästa vi har. Att vi mammor oftast bara skriver om det som är bra och inte om det jobbiga håller jag med om men är det så jobbigt att ha barn då?
Nu är vi lyckligt lottade som har en frisk dotter för att ha ett sjukt barn kan nog vara otroligt jobbigt pga. all oro.
Jag har kommit på mig själv att de enda gångerna jag tycker att det är jobbigt att ha barn är när jag inte har TID, när jag känner en stress över allt jag har att göra, när jag vill så mycket mer och som jag inte hinner.
I dessa tillfällen har jag verkligen tagit mig en funderare för vems skull jag måste dammsuga eller tvätta. Juna behöver min TIDoch då får det andra vänta. Inget farligt inträffar för att hundhåren ligger i drivor i hörnen och inte heller blir någon sjuk av att smutstvätten ligger några dagar extra. Det viktigaste är ändå Juna...allt annat kan vänta.
Sömnbrist är iofs något annat som kan stressa mig rejält och få mig att tycka att mycket är jobbigt. Härom natten vaknade prinsessan 4 ggr på en och samma natt och det var tur att jag kunde väcka Tomas sista gången och säga att nu var det hans tur.

Just nu står vi i ett dilemma, varken Tomas eller jag tycket om dagiset som Juna hade fått plats på. Ingen av oss kan tänka oss att skola in henne där och snart är hösten här...
Jag har anmält intresse för en förskola som har montessori-pedagogik och det kommer troligen att finnas plats för henne i mitten av november, på deras nya avdelning.
Vi ska på besök där på måndag.

I morgon ska vi besöka en annan förskola som arbetar med reggio-emilia-pedagogik. Båda dessa pedagogkierna härstammar från Italien och har en del likheter med varandra MEN det är så svårt. Jag känner mig jättekluven...
I dag har vi lutat åt montessori men både jag och Tomas känner oss osäkra på hur barnen när de slutar i montessori skolan (dvs. i sjätte klass) hur de då har utvecklats och hur de då kan ta in och lära på det studiesätt som i dag lärs ut i våra kommunala skolor, korvstoppningsprincipen.
Antingen klarar de av det mycket bättre för att dessa barn redan har ett rejält försprång i hur de enklast lär just för att de med hjälp av montessori pedagogiken lärt sig det. Eller också blir de helt vilsna och får det mycket svårt med den nya studietekniken och kan inte alls tillgodogöra sig alla år med montessori- drastisk? Ja, jag vet det känns lite svart eller vitt men det blir nog lätt så. Som en klok väninna sa:
-Jag skulle vilja ha utvärderingar, undersökningar på hur dessa barn senare klarat sig i skolan.
Jag också, jag vill se hur de klarar av högstadiet och gymnasiet??? Men vart hittar jag den informationen?

Avslutar kvällen med lite bilder från vår söndagsfrukost i skogen. Kokade ägg, blåbärssmoothies, baguetter och korvbröd till prinsessan mums.

Har glömt att skriva att bara på ett par dagar så går Juna hellre än kryper, hon är sååå duktig och det ser så kul ut att jag knappt kan hålla mig för skratt...hon ser så stor ut på ett helt nytt sätt.

Också mina två älsklingar...

Till sist en bild från vår promenad väg, ett parti där jag alltid känner sådan frihet, öppna vidder...

Gonatt allesammans!

Kram Anna & Juna

 

Anna Trolle med familj

16 maj 2009 14:33

Att välja Förskola/ Dagmamma är minsann inte lätt och det bästa är ju att göra som ni- åka på besök, få träffa personalen, titta på lokalerna, se deras dagsrutiner och planering och hur dom arbetar efter sin pedagogiska inriktning och utefter det lita på sin egna magkänsla. Nu vet jag ju att ni vart på ytterigare en Förskola där det kändes mycket bättre och det var jättekul att höra.

Tycker också att "barnbloggar, familjebloggar" är roliga och intressanta att ta del utav, likheter och olikheter hur man tänker, känner och fixar i sin vardag, det får mig att tänka till och reflektera över hur jag själv gör, kanske får lite bra tips. Jobbigt med barn? Ja mycket klagan är det nog och visst kan det fresta på ibland men det är nog när ens eget ego går före barnens behov och såklart när tiden inte riktigt finns men vad är tid? som du skriver så klokt- gör det något om saker och ting får vänta, eller tar barnen skada av att allt inte blir som det brukar? Svaret är nej men dom kan ta skada eller må dåligt av att vi föräldrar stressar och låter den frustrationen gå ut över barnen.

Jag skulle vilja säga att vi ska NJUTA mera av våra underbara barn- tiden går så fort och snart så får vi själa oss en puss och kram av mellan att barnen ska ut på sina egna äventyr, då kommer vi blicka tillbaka på dessa småbarnsår och undra vart våra små keliga, jobbiga, krävande, alldelses bedårande och underbara små barn tog vägen som alltid ville vara med- Det bör vi nog tänka på när vi stressar för mycket.

Ta hand om er// Anna, Gösta och Märta

http://www.trollfamiljen.bloggagratis.se

 

Linda

18 maj 2009 11:07

NEjmen har hon nu börjat gå lilla Juna...javisst blir de genast så stora då kroppen lyfts upp av de små starka benen & den stolta ständiga minen de bär på över lyckan att äntligen ta sig frammåt med lite syn över världen...

Förstår eran kluvenhet över dagisverksamheten. Man vill så väl för sina barn & man har ständigt en liten rädlsa innombords över att besluta fel så barnen blir "lidande" på ngt vis. MEN jag vet att med er noggrannhet & omsorg för lilla Juna så kommer ni göra vad som är bäst för henne under de förutsättningar som finns.
KRAM

 

Linda

18 maj 2009 21:54

Det där med dagis är inte lätt. Clara går på Montessori och Walter ska börja där till hösten. Clara gick på kommunalt först men vi valde att byta och det är inget vi ångrar. Våra barn kommer att gå där tills de går ut 9:an, om de inte själva vill gå i kommunal för då får de byta.

På jobbet har jag varje år ngr elever som kommer från montessori, då det bara finns upp till klass 5 där, och sen får de gå kommunal. Det jag kan säga om majoriteten av de eleverna är att de är mer självgående och tar eget ansvar. Om det beror på tidigare skolgång eller familjeförhållande kan jag inte svara på. Men de har inga luckor rent kunskapsmässigt, snarare tvärtom.

Funderar själv på att läsa in montessoripedagogiken, för att kunna jobba med den.

Lycka till med valet.

Kramar

http://lindis79.blogg.se

 

Anna & Juna

19 maj 2009 17:08

Åhhh, Linda B nu gjorde du det ännu svårare för oss;-) Vi har bestämt oss för en förskola som arbetar med reggio emilia pedagogik för efter besöket på montessori förskolan och samtal med deras chef som påpekade att deras elever skulle nog inte trivas i kommunala skolor och hon rekommenderade någon annan friskola efter 5:an. Detta gillade inte vi eftersom det känns ganska begränsande för både oss och Juna. Så vi har nu valt bort montessori skolan men men vem vet det kanske finns en annan lösning om några år.

Tack ni alla för gulliga och vänliga ord.
Anna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  www.junaochjag.blogspot.com   VÄLKOMNA!

  Det har tagit 1 vecka att samla krafterna efter detta enormt lyckade 2 årskalas.Kvällen innan hade vi dessutom släkten här och all mat, bröd, kakor, bullar ja allt var hemmagjort. Jag är mäkta stolt över Tomas och mina matkunskaper;)Juna, vår lil...

Positiv, javisst...kan det bli värre än att vakna upp annandagpåsk med ett täcke på 8 cm nysnö som kommit under natten. Faktum är att jag trodde på allvar att jag skulle få ett hysteriskt anfall...börja kasta skor omkring mig, slita av mig håret (ja ...

Årets påskfotografi fick nästan Tomas och mig att bli osams...Alla sprang åt olika håll och hucklena åkte på sned, föll av eller revs av med flit.Och när vi sedan var klara med fotograferingen eller rättare sagt när vi gav upp då bröt vår älskade ...

   (Juna 5 månader)   Nu händer det grejor minsann...Prinsessan talar som mest 5 ords meningar.I fredags stod jag och fixade i ordning en mysig fredagsmiddag. Juna sysselsatte sig själv med div saker och rätt som det är kommer hon in till mi...