Denna dags tankar kommer att handla om att ”finna” de små ljuspunkterna i en annars ganska kaotisk tillvaro;-)

Många är gångerna då det fokuseras mest på det ”jobbiga” runt omkring oss och ofta har vi dags scheman så fulla att minsta lilla avvikelse blir ansträngande. Det är då de små ljuspunkterna är så viktiga att uppskatta och att uppfatta. De kan annars glida förbi med blixtens hastighet.

Som ett par nyuppkomna krokusar...


Eller ett par tussilago, som med vårens kraft tränger upp överallt...

Veckan var för mig helt fullspäckad med både arbete, läkarbesök, flera barnkalas, valpar, BVC-besök, VIP-kväll på jobbet samt vänner som behövde hjälp och en mammatörstande dotter.
I dag, söndag, sitter jag och tänker tillbaka på veckan och känner mig otroligt nöjd med hur JAG fick den att utvecklas. Att jag klarade av veckan så bra som jag ändå gjorde, jag är stolt över mig själv!
Jag lyckades tom. att vara medvetet närvarande med Juna. De stunder vi hade, dvs. de kvällar då jag kom hem i tid, hade vi verkligen kvalitets tid. Vi badade tillsammans, lekte och mös i sängen ihop innan hon somnade. Jag kände att både hon och jag behövde detta för att klara av denna maxade vecka.

Jag såg till att fånga vackra ögonblick av vårtecken som jag kunde leva på i flera dagar, jag fullkomligt slukade solens värmande strålar under hundpromenaderna på jobbet. Jag fokuserade på allt det positiva i min omgivning, min underbara dotter som ger mig så otroligt mycket glädje, mina föräldrar som alltid ställer upp, min man som sliter med det nya vardagsrummet, roliga och givande vänner samt mina faktiskt ganska väluppfostrade hundar som är helt underbara att promenera med.

Jag stupade i säng innan elva varje kväll och gick upp i ottan, kändes det i alla fall som, för att börja dagen med en långpromenad med doggisarna.
Lördagsmorgonen kom efterlängtad med ett dessutom strålande väder, Tomas kokade kaffe och te och ägg, bredde smörgåsar till frukost-matsäck. Hela familjen inklusive hundar gick en lång promenad som slutade med frukost på en bergshäll mitt i skogen. Juna satt med oss på filten med sin välling och en smörgås i andra handen. Hundarna strosade omkring i ljungen och vi värmdes alla upp av solens varma strålar. Denna morgon kommer jag att leva länge på, så underbar, stilla och varm.
Med detta i minnet blev denna hektiska lördag plötsligt en baggis att klara av.

La familia...

Juna, mitt bränsle, min älskling, mitt allt.