Helgen har nått sitt slut och i morgon stundar måndag morgon.
Alltså bara jag och Juna igen…
Jo, men det är mysigt, gulligt och lite ensamt ibland.
Efter helgerna brukar jag vara ganska trött, konstigt egentligen för Tomas tar nätterna med Juna då men jag har så mycket att göra på helgerna, sånt jag inte hinner med annars, så jag passar liksom på.
Måndag förmiddag brukar Juna och jag dra runt i pyjamas nästan hela dagen i alla fall fram till 12, myyyyysigt.

Jag har i dag tänkt på i fall det verkligen är sååå jobbigt att ha barn. Visst tålamodet tryter ibland, speciellt då Juna för femtielfte gången kryper fram till den antika lampan med raket fart, tar ett stadigt grepp runt sladden och drar. Och jag för femtielfte gången skriker:
-NEEEEEJ, och fångar den i luften.
Sedan följer förmaningar från mig till Juna, att lampan får man inte röra.
Det som gör det så tålamodskrävande är att hon fullkomligt ÄLSKAR när jag kommer springande och skriker, hon flinar och skrattar och jag riktigt ser i ögonen på henne att hon redan då bestämt sig för att göra om det så fort jag sätter ner henne på golvet igen.
Men så i fredags ruttnade jag totalt så jag la ner köksstolarna på sidan runt lampan och där står hon nu och rycker febrilt för att komma fram. Det är väl bara en tidsfråga innan hon listat ut hur hon ska gå tillväga för att komma fram till lampan. Ja, ja jag kan i alla fall koppla bort det nu. Den dagen den sorgen;-)
Det är just det, konsten att leva i nuet, då tror jag inte att det blir lika jobbigt. Faktum är att jag tycker inte att det är jobbigt att ha fått barn, det är allt runt omkring.
Som tex. förut slutade mina dagar efter att vi ätit middag, kanske att man tog en promenad med hundarna men annars så var dagen slut och vi la oss tillrätta i soffan. Nu känns det som om dagen börjar vid åtta på kvällen, i alla fall alla måsten, och eftersom jag fortfarande vill hinna ligga i soffan någon timme innan det är dags för sängen så är det speed som gäller efter att Juna gått till sängs.
Mata hundar, diska undan efter middagen, plocka undan alla leksaker, dammsuga, svabba, lägga in en tvättmaskin, vika tvätt, duscha och slutligen slänga sig i soffan som den slitna mamman man är.
Ja, det är tyvärr så att förr kunde jag strunta i disken, ta den en annan dag, jag lät tvätten ligga och dammråttorna lät jag föröka sig rikligt innan jag tog tjuren vid hornen.
Sedan Juna kom har mycket förändrats och jag har helt andra krav på hur jag vill att det ska se ut runt omkring oss, på både gott och ont måste jag tillägga.
Och det är det som är jobbigt med att skaffa barn, allt runt omkring som ska ordnas, fixas, ställas till rätta. Var det bara barnet det handlade om så skulle jag kunna ha 15 stycken;-)
Ja, ja, tror inte jag behöver utveckla det här mer än så…;-)

I dag var vi ute på en härlig vinter promenad, hela familjen, utom Lilla-Olle förstås…jag tog några härliga kort på vår älskling:

Go natt sov så gott

Anna & Juna